Världens centralbanker fortsätter ackumulera guld

I ett tidigare inlägg diskuterade jag varför Kina har både kapital och incitament att fortsätta ackumulera guld de kommande åren. Det är emellertid inte bara Kina som visat vilja att placera en större del av sin valutareserv i guld. De senaste åren har centralbanker världen över börjat vikta sina valutareserver allt mer mot guld. Generellt sett rör det sig om utvecklingsländer som börjat bygga upp sina guldreserver från låga nivåer. Många västländer har redan stora guldinnehav, och inte sällan guldreserver som motsvarar 60-90% av den totala valutareserven. Efter finanskrisen ökade utvecklingsländer takten på sina guldköp, och samtidigt avbröts all utförsäljning från västvärldens centralbanker. Det ledde till att världens centralbanker blev nettoköpare av guld under år 2010.

Guldreserver efter region
Nedanför kommer en serie diagram som visar tillväxten i guldreserver sedan 2007 fördelat efter region. Det kan tilläggas att den allra största ackumuleringen av guld har skett sedan 2010-2011. Det behöver alltså inte vara någon långvarig process för centralbanker att ackumulera guld. Kurvorna kan i många fall se hackiga ut då många centralbanker inte rapporterar guldinnehav löpande, eller köper guld i större enstaka poster. Ryssland är ett land som kontinuerligt rapporterar storleken på sin guldreserv, och dessutom stadigt ackumulerat guld sedan 2007. Andra stora guldköpare i Östeuropa är Kazakhstan, Ukraina och Vitryssland.

Asien

I Asien är det inte bara Kina och Indien som ökat sina guldreserver de senaste åren. Länder som Filippinerna, Korea och Thailand har kontinuerligt ökat sina reserver sedan 2007, och fortsätter att göra så. Som jag nämnt tidigare är många eniga om att Kinas egentliga guldreserver förmodligen är större än de officiellt redovisade siffrorna. Antar vi att Kinas guldreserv uppgår till 2 000 ton i nuläget har tillväxten i Asiatiska guldreserver varit cirka 100% sedan 2007, jämfört med de 45% som indikeras i diagrammet nedanför.

Syd & Centralamerika

När det talas om centralbankers guldköp brukar fokus i regel ligga på Ryssland och Asien. De sitter på de största guldreserverna bland utvecklingsländerna, men även i Syd- och Centralamerika har det skett en ackumulering av guld de senaste åren. Visserligen från låga nivåer, men det kan gå fort uppåt då guld i nuläget utgör en väldigt liten andel av valutareserven i många Sydamerikanska länder. T.ex. dubblade Brasilien sin guldreserv till 67,2 ton mellan augusti och november 2012.

Brasilien är ett av de länder som öppet kritiserat Federal Reserves QE och anklagat USA för att bedriva ett valutakrig. Den Brasilianska valutan, realen, apprecierade kraftigt mot dollarn under 2011, vilket fick Brasilien att ge sig in i det så kallade "valutakriget". Brasiliens centralbank började aktivt hindra realen från att stärkas mot dollarn vilket tvingade centralbanken att ackumulera stora summor dollar i sin valutareserv. I nuläget uppgår valutareserven till omkring 377 BUSD, vilket gör reserven till världens 6e största. Under 2012-2013 stabiliserades realen kring 2 real/dollar, vilket Brasilien ansåg som en godtagbar nivå. I februari sa Brasiliens finansminister Guido Montega, myntaren av termen "currency war", att Brasilien inte längre behövde aktivt bekämpa valutakriget:

"We haven’t resolved it, but we neutralized, softened the currency war issue that other countries are facing"

Brasilien arbetar därmed inte längre för att försvaga landets valuta. Det behöver emellertid inte betyda att landet kommer avbryta diversifieringen av sin valutareserv, som i nuläget består till cirka 80% av dollar. Precis som Kina har Brasilien ett intresse av att hedga sitt stora dollarinnehav mot en försvagning av dollarn. Glöm inte att det var så sent som i November 2012 som Brasilien ökade sitt guldinnehav.

Europa
I Europa har de flesta stora guldnationerna hållit sina reserver konstanta sedan 2007, med några mindre minskningar. Jag har emellertid förlängt diagrammet till år 2000, för att visa vilken effekt finanskrisen och efterföljande QE hade på inställningen gentemot guld. Efter finanskrisen avbröt Europas centralbanker abrupt eventuella utförsäljningar av guld, och det är osannolikt att sådana kommer återupptas inom en nära framtid. Guld har återfått en del av sin forna glans (även om centralbanker tycks ha insett det ett bra tag efter investerare).

Det har spekulerats vilt om att Italien och Portugal skulle tvingas till samma åtgärd som Cypern, och avyttra en del av sin guldreserv. Jag tror emellertid att sannolikheten är rätt liten. Utväxlingen skulle dessutom bli större om guldet användes för att ge ut guldbackade statsobligationer. Lån utgivna med landets guld som säkerhet skulle tillåta både Italien och Portugal att ta lån till en lägre ränta. Det är svårt att spekulera i hur stor utväxlingen skulle bli, men World Gold Council skriver i en rapport: "Independent research shows that nations could raise between four and five times the value of their gold reserves – bond 20% collateralised by gold could raise around 80% of Italy’s two year refinancing needs."

Hela Italiens guldreserv har dessutom ett värde på enbart 120 BUSD. Det är en försvinnande liten del i förhållande till landets skuld på knappt 2 700 BUSD. Enligt WGC:s siffror står valet således mellan att sälja allt landets guld och minska statsskulden med 4,5%, eller att omfinansiera 22% av skulden till lägre ränta. På lång sikt blir det senare alternativet det mest kostnadseffektiva, och då har landet dessutom möjlighet att behålla sin guldreserv.

Guld utgör fortfarande en obetydlig del av utvecklingsländernas valutareserver

Tabellen nedanför visar två viktiga saker - vilka centralbanker som ackumulerar guld, och hur stor del av den nuvarande valutareserven som utgörs av guld. Det blir tydligt att det inte bara är Kina och Ryssland som driver efterfrågan på guld från centralbankernas sida. Sydkorea har ökat sin guldreserv med över 700% sen 2007, och många länder har mer än dubblat guldreserven under samma period. Många av dessa länder har fortfarande guldreserver som inte utgör mer än några procent av valutareserven. Brasiliens guldreserv är trots landets senaste guldköp ungefär hälften så stor som Sveriges förhållandevis lilla guldreserv.

Turkiets (som råkade hamna lite fel i regionsfördelningen..) reserver har ökat eftersom
landet numera tillåter banker att hålla sina reserver hos centralbanken i form av guld. 

Som syns längst ner i tabellen ovan har många västländer guldreserver som utgör mer än 70% av den totala valutareserven (inkl. USA som inte är med i tabellen). Det är en bra bit över utvecklingsländernas nivåer. I länder som Kina, Brasilien och Korea utgör guld inte mer än 1-2% av valutareserven. Det innebär att förhållandevis stora guldköp inte behöver vara en "big deal". För att alla länder i tabellen ovan (exkl. Västeuropa) ska ha en guldreserv som motsvarar minst 10% av valutareserven skulle det krävas 11 300 ton guld, eller 4,2 gånger 2012 års guldproduktion. Sätter vi målet vid 15% av reserverna skulle det krävas 19 800 ton guld, eller 7,3 gånger den globala guldproduktionen 2012. En del utvecklingsländer kommer naturligtvis aldrig ha 15% av sin valutareserv placerad i guld, men många har redan, eller kommer att ha mer än 15% av reserven placerad i guld. Det är viktigt att poängtera att siffrorna enbart är till för att ge en indikation på centralbankernas potentiella guldhunger de kommande åren. Det är inte många länder som har satt ett officiellt mål för sin guldreserv. Inte ens Rysslands centralbank, som i stort sett månatligen köper mer guld.

I diagrammet ovanför har jag enbart inkluderat de länder som väsentligt ökat sina guldreserver de senaste åren och fortfarande har mindre än 15% av valutareserven placerad i guld (alltså inte centralbanker som varit passiva). Den stora spelaren i gruppen är självklart Kina som står för cirka 8 800 ton av de potentiella guldköpen på 12 500 ton. En stor spelare jag inte inkluderat i diagrammet är Saudiarabien. Landet har ökat sin guldreserv med 126% sedan 2007 men har sagt att de är nöjda med sitt nuvarande innehav. Andra stora länder som inte är inkluderade är Japan, Taiwan och Indonesien. Motsvarande siffror för dem är 2 900, 750 respektive 230 ton guld.

Australien är ett större land som saknas i både tabeller och diagram ovanför. Landet har inte mer än 79,9 ton guld, vilket motsvarar 9,1% av valutareserven. Emellertid ska man nog inte räkna med att Australien kommer bli någon stor guldköpare. Landets centralbank sålde 167 ton guld 1997, ganska exakt när guldpriset bottnade. Skulle de börja ackumulera guld nu skulle de förmodligen beskyllas för kapitalförstöring.

Utvecklingsländerna har världens valutareserver, men väst har världens guld

Idag kontrollerar utvecklingsländer 60% av världens valutareserver , men utvecklade ekonomier kontrollerar omkring 75% av världens officiella guldreserver. Visserligen står Kina för 30% av världens valutareserver, men förhållandet mellan guldreserverna är fortfarande snedvridet. Snart står utvecklingsländer för 40% av världens BNP (50% PPP). Skulle samma förhållande gälla mellan guldreserver skulle utvecklingsländer behöva öka sina guldinnehav med 140% (givet att utvecklade ekonomier inte minskar sina guldreserver). Utvecklingsländernas del av BNP blir dessutom konstant större. Siffrorna jag använt i diagrammen nedanför är ungefärliga, men de visar tydligt den nuvarande snedfördelningen av världens guldreserver.

För några år sedan hade det varit konstigt att jämföra västvärldens guldreserver mot utvecklingsländers, men situationen har förändrats. Utvecklingsländer har fått incitament att mäta sina guldreserver mot västvärldens. Det är de utvecklade länderna som är front-runners i det pågående valutakriget, men samtidigt är det deras valutor som utgör världens valutareserver. Valutareserver som till 60% kontrolleras av utvecklingsländerna. Diagrammet nedanför visar hur det framförallt har varit utvecklingsländer som diversifierat bort från dollarn de senaste åren, och trenden nedåt är fortsatt tydlig.

Ingen vet hur det nuvarande monetära experimentet kommer att sluta, vilket bland annat visar sig i centralbankernas nyfunna kärlek till guld. Aspirerande stormakter som bland andra Kina, Indien, Ryssland och Brasilien vill självklart säkra sin plats som stora spelare i den världsekonomi som återstår efter det nuvarande QE-experimentet. Kommer guld spela en roll i den framtiden? Vem vet, men med tanke på utvecklingsländernas tillgång till valutareserver är det inte dyrt för dem att säkra sig för det alternativet.